Om mig själv.

Jag är jag. Jag är mig själv. Jag har inte alltid varit det. Jag är en person som är glad, trevlig och har lätt för att anpassa mig. Men jag är också en person med ett mörkt och ångestfyllt inre. Jag ska få lära mig hur man hanterar det och jag bearbetar orsakerna.



Så vad är orsakerna då?

Den grundläggande orsaken till min ångest är mobbing i tidiga år. År fyllda av personer och situationer som bara bevisade för mig att jag inte var bra nog.

Det som gjorde min ångest ohanterbar var ett förhållande med en kille som talade om för mig allt som var fel med mig. Jag har ingen kontakt med honom längre tack och lov. Han har en gång sagt att jag är välkommen tillbaka till honom om jag lär mig hantera min ångest. Jag kommer aldrig ta kontakt med honom. Han har gjort alldeles för mycket skada. Faktum är att om han kommer till insikt med sina egna problem och lär sig hantera dem kommer han likväl inte att vara välkommen tillbaka in i mitt liv.


Vad är det då som gör mitt liv lättare att leva?

Nalle! Han är den viktigaste personen i mitt liv idag.

Miss Mjau. Min goa lilla kissemisse som ibland driver mig till vansinne.

Smulan. Min underbara lilla systerdotter.

Min syster och hennes karl. Två personer som alltid finns där när jag behöver dem.

Mamma och pappa. Världens bästa föräldrar.

Jobbet. Mitt jobb må vara jobbigt ibland men det ger mig så oerhört mycket.

Lotta. Ingen är så bra att snacka skit med som Lotta.

Min bästa väninna. En person som efter alldeles för lång frånvaro har kommit tillbaka in i mitt liv.

Min övriga vänner. Jag nämner inga namn eftersom jag är rädd att jag ska glömma någon. Det är inte min mening att glömma. Det är bara mina piller som spelar mig ett spratt ibland.

Mina piller gör givetvis också att mitt liv blir lättare men mitt mål är att jag ska kunna leva helt utan dem.